/  Jultraditioner förr och nu
NISSAR~1280x720

JULTRADITIONER FÖRR OCH NU

Julen är förknippad med många traditioner. Här berättar vi om några och visar bilder ur museets arkiv och föremål ur våra samlingar.

Trettonhelgen

Bonaden är skänkt av Nils och Gulli Strömbom och finns i museets samlingar. (beskuren)

Trettonhelgen firas till minnet av de tre vise männens besök i Betlehem efter Jesu födelse. Bilden är en detalj av en målad bonad från 1799. Den visar de tre vise männen som kommer med gåvor till Jesusbarnet i Marias famn. Josef står till höger. Hela bonaden är 238 cm lång och visar även de vise männen till häst på väg mot Betlehem.

Spå väder under juldagarna

I Christian IV:s skrivkalender för år 1614 kan man se att kungen i juldagarna ritat små cirklar, sk julemærker.

En vanlig uppfattning vid den här tiden var att man genom att observera och föra anteckningar om de tolv juldagarnas väder kunde förutspå hur vädret skulle se ut under det kommande året. Var och en av de tolv dagarna motsvarade en av årets tolv månader. Om man delade in dagarna i för- och eftermiddagar, kunde man också få en mer exakt bild av vädret under första respektive andra halvan av månaden.

Mulet väder/dimma/nederbörd markerades genom att halva (för- eller eftermiddag) eller hela cirkeln fylldes i, medan en tom, ofylld cirkel symboliserade sol/klart väder.

Tomte eller bock

Ansiktsmask av väv. Denna tomtemask från 1960-talet finns i museets föremålssamling (VMF 031180, beskuren)

Förr i tiden överlämnades julklapparna av julbocken, men under 1900-talet började istället tomten dela ut paketen. Den svenska tomten är en blandning av St Nicolaus – en europeiska tradition – och den svenska gårdstomten. Gårdstomten, som också kallades goenisse, hade egentligen inget med gåvor att göra, utan var ett väsen som vakade över gården och djuren.

Julasup

Alla är inte lediga på julafton, många måste arbeta. Här ett foto från norra Halland där Knut Öberg (till höger) bjuder Posta-Johan (stående) på en julasup – brännvin och sockerbit – när han är ute och för att dela ut post på julafton. Han fick snaps på de flesta ställen om julafton.

Dra stugan

Bilden är en iscensättning i Bexellska ryggåsstugan gjord av museet.

I Halland finns en gammal tradition att pynta väggarna i stugan till julhögtiden. Väggarna var ofta sotiga av röken från den öppna eldstaden. När man ville göra julfint täckte man därför både väggar och tak med vävnader och målade bonader. Det kallades att man ”drog stugan” inför julen och den seden var vanlig under perioden 1750-1850.

Julträdet

Julträdet på bilden kommer från Falkenberg.

Brukandet av julträd är en gammal halländsk tradition från 1800-talet, med ursprung i 1700-talets Tyskland. Julträdet är en föregångare till julgranen. Det kunde vara gjort av en enkel konstruktion med stomme av trä- eller ståltråd, som kläddes med silkes- och kräppapper. Även om man var trångbodd var det en möjlighet att pryda sitt hem och tända ljus inför den högtidliga julen. Då hushållen fick råd och plats att skaffa julgran, slutade många att använda julträdet. Men i flera fall blev det kvar parallellt. Traditionen med vackra julträd finns kvar på flera ställen i Sverige, Blekinge i synnerhet, men även Skåne och Småland.

Dagens julmat

Bilden är en iscensättning av ett 1600-talskök från utställningen Halland genom tiderna.

Brukar du äta pepparkakor och lussekatter till jul? Hur är det med glögg, torkade fikon och kryddsill? Under julen får du en idé om hur de välbärgades mat kunde smaka under medeltiden och renässansen. De som hade råd hade smaker från hela världen på bordet och året runt var maten rikligt kryddad med dyrbarheter som saffran, ingefära, kanel, nejlikor, muskotnöt, muskotblomma och kardemumma. Marsipankonfekt och torkad frukt som fikon och russin och serverades gärna, liksom varmt kryddat och sötat vin som ansågs mycket hälsosamt.
Passa på och njut av historiska smaker i jul!

Adventsstjärnan

Stjärnan på bilden är en nyproduktion av Tindra Kristall. Adventsstjärnan är som de flesta traditioner i ständig förändring.

Till första advent pyntar många sina fönster med ljusstakar eller stjärnor i olika färger, former och material. Den klassiska röda adventsstjärnan av papp kom till Sverige år 1934 och på 1940-talet startade H&Ms grundare Erling Persson massproduktion av den platta, sjuuddiga, röda adventsstjärnan under namnet Tindra Kristall. Den blev snabbt populär och prydde många hem under 1940-1960-talen. På 1970-talet ansågs Tindra-stjärnan alltför enkel och försvann nästan helt. I början av 2000-talet blev pappstjärnor åter populära, men nu med orientaliska mönster och i olika färger och storlekar.