Forskning

Forskningsöversikt

Hallands kulturhistoriska museum startade 2003 ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt om Bockstensmannen.

För mer information om forskningsprojektet om Bockstensmannen på Hallands kulturhistoriska museum, ta kontakt med 1:e antikvarie Pablo Wiking Faria, 0340 – 828 36

Seminarium om Bockstensmannen

Museet bjöd in ett antal forskare till ett tvådagarsseminarium i september 2003. Vem var han? När dog han? Vad åt han? Vad berättar hans kläder om medeltiden? De viktiga frågorna kring fyndet måste ställas och besvaras av forskare med olika bakgrund och ämnesinriktning. Odontologer, genetiker, osteologer, kemister, medicinare, folklorister, arkeologer, historiker och textilforskare, måste alla mötas i en gemensam ansträngning att lösa gåtan. Ny teknik inom naturvetenskaperna gör att vi idag kan få reda på sådant som var omöjligt för 20 år sedan då Bockstensmannen senast undersöktes grundligt.

Föredragens titlar:

  • Pablo Wiking-Faria: Hallands historia under 1300-talet och idéer om vem Bockstensmannen kan ha varit.
  • Pauline Asingh: Vad analyserna av Grauballemannen hittills givit och vilka som kan vara tillämpbara på Bockstensmannen.
  • Torstein Sjövold: Vad kunskaperna om Ismannen kan tillföra studiet av Bockstensmannen.
  • Torbjörn Ahlström: Vad den moderna osteologin skulle kunna tillföra för ny kunskap om Bockstensmannen.
  • Christina Andersson-Wiking: Bockstensmannen: fyndomständigheterna, sägnerna och utställningen.
  • Kerstin Lidén: Vad kemiska analyser kan ge för ny information om Bockstensmannens kost och eventuella dietförändringar i livet.
  • Helene Borrman: Vad nutida odontologi kan ge för nya kunskaper om Bockstensmannen.
  • Else Östergård: De grönländska klädfynden från 1300-talet i jämförelse med Bockstensmannens kläder.
  • Eva Andersson: Mansdräkten i Norge och Sverige under 1300-talet, en jämförelse mellan skriftligt material och Bockstensmannens dräkt.
  • Sven Ekholm: Vad en analys av Bockstensmannen med dagens röntgenteknik skulle kunna tillföra för nytt.
  • Oscar Nilsson: Hur man skulle kunna bygga ett återskapat ansikte av Bockstensmannen.
  • Marie Allen: Vad en DNA-analys av Bockstensmannen kan ge för upplysningar om hans person idag och i framtiden.

FORSKNING 2006

Vi har sökt och söker svar på frågan vem Bockstensmannen var, utifrån en bättre analys av bland annat kroppen och kläderna. Vi samarbetar med naturvetare, arkeologer, historiker, kulturgeografer med flera. Här är några av frågorna:

  • Hur såg landskapet ut kring Bockstensmosse på 1300-talet?
  • Var Bockstens mosse en sjö eller en mosse på medeltiden?
  • Vem var Bockstensmannen?
  • Hur såg han ut när han levde?
  • Hur gammal var han när han dog?
  • Kan Bockstensmannens skelett berätta mer om honom?
  • Levde han i trakten där han hittades?
  • När dog Bockstensmannen?
  • Hur var man klädd på medeltiden?
  • Bockstensmannens knivar och bälten – hur såg de ut och hur användes dem?

Som en grund för forskningen har Hallands kulturhistoriska museum gjort en översiktlig inventering av arkivmaterial och även gått igenom bildmaterial som finns.

Som start på projektet att återskapa Bockstensmannen utseende kom företaget Leica till Museet i maj 2005 och gjorde en 3-D laserscanning av delar av fyndet, bland annat kraniet. Undersökningen visade att Bockstensmannen hade stora skador och att kraniet är starkt deformerat.

I processen att återskapa utseendet fick museet be kirurgen, professor Claes Lauritzen, om hjälp att “operera kraniet”. Innan det kunde ske skiktröntgades, CT-scannades, Bockstensmannens kranium på Sjukhuset i Varberg och företaget GT-Prototyper i Ystad tillverkade en prototyp i plast.

Kerstin Lidén har tagit prover för att göra en isotopanalys. Det är en kemisk analys som kan ge information om Bockstens-mannens kost och eventuella dietförändringar i livet.

Kerstin Lidén finns vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet

Marie Allen har gjort en mitokondrieanalys av Bockstens-mannen DNA. Resultatet idag är att Bockstensmannens DNA på mitokondrienivå är ganska ovanligt. I dagsläget kan man inte säga något om resultaten, för att jämförelsematerial saknas. I framtiden kan analysen ge mer information om hans person. Färg på ögon och hår är exempel på det.

Marie Allen är DNA-expert vid Avdelningen för genetik och patologi, Rudbecklaboratoriet, Uppsala universitet.

Torbjörn Ahlström har gjort en osteologisk undersökning av undersökt Bockstensmannen. Bland annat har han tittat på längd och kroppskonstitution. Han upptäckte att det fanns tecken på sjukdomen dish – en vällevnadsjukdom hos Bock-stensmannen.

Torbjörn Ahlström är osteolog och innehar just u en forskartjänst i Historisk osteologi. Han finns vid Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet

Eva Andersson har undersökt dräkten och jämfört med skriftliga källor och bilder från 1300-talet.

Eva Andersson, dräktexpert vid Historiska institutionen, Göteborgs universitet. Hösten 2006 disputerade hon på sin doktorsavhandling om medeltida dräkt i skriftliga källor.

Verner Alexandersen, odontolog från Köpenhamn, kunnig på historiskt tandmaterial från hela Norden.Han har uttalat sig om de tidigare odontologiska analyserna av Bockstensmannen, som menade att han var ca 25 år.

Pär Connelid, Christina Rosén, och Anders Håkansson har undersökt landskapet runt Bockstensmosse för att se hur bebyggt det var under medeltiden. Kartor från 1600- och 1700-talen har analyserats. Terrängen har undersökts efter fornåkrar och huslämningar.

Pär Connelid är kulturgeograf och arkeolog i Varberg med historiska landskap som specialitet. Christina Rosén är medeltidsarkeolog vid Riksantikvarieämbetet i Mölndal, Anders Håkansson är medeltidsarkeolog vid Kulturmiljö Halland i Halmstad.

Hans Linderson har gjort dendrokronologisk analys av Bockstensmannens ekpåle samt en ekstockbåt från Åkulla,

Hans Linderson är dendrokronolog vid Kvartärgeologiska avdelningen, Lunds universitet.

Per Lagerås har undersökt mosslagren i Bockstensmosse ner till fyra meters nivån. Slutsatsen är att Bockstnes mosse var en torvmosse även på medeltiden, Bockstensmannens tid.

Per Lagerås är arkeolog vid Riksantikvarieämbetet i Lund.

Göran Possnert har gjort C-14-analyser på prover från Bockstensmannens skelett, dräktdelar och ekpåle. Nya prover har analyserats 2006.

Göran Possnert är C14-specialist vid Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitet.

Ulf Strucke har gjort en analys på grundval av C-14 resultaten, för att få fram en kortare tidsrymd för när Bockstensmannen troligen dog.

Ulf Strucke är arkeolog vid Riksantikvarieämbetet i Stockholm.

Andra mossfynd

Fakta om Grauballemannen

Grauballemannen hittades 1952 av en bonde på en torvmosse. Han var omkring 30 år när han dog. Dödsorsaken var ett djupt snitt i halsen. Han hade dessutom skador på kraniet och höger ben.Grauballemannen blev avrättad och dog en våldsam död. Därefter blev han lagd, naken i en torvgrav i mossen. Vattnet täckte graven. Enligt kol14-datering dog Grauballe-mannen omkring år 290 f.Kr. Kort före sin död åt Grauballemannen en stor måltid, en gröt eller välling som bestod av bland annat fröer från 66 olika örter och grässlag.

 www.grauballemanden.dk

Fakta om Tollundmannen

Tollundmannen är ett så kallat mosslik som blev funnet vid torvgrävning i en mosse vid Bjældskovdal i Jylland den 6 maj 1950. När kroppen påträffades trodde man att det var frågan om ett modernt mord. Polis tillkallades men snart blev det hela ett fall för arkeologerna. Mannen har dödats genom hängning; snaran om halsen finns fortfarande bevarad. Avrättningen har skett runt 300 f.Kr.

Tollundmannen blev 30–40 år. Hans hår är kortklippt och rödfärgat; färgen är en missfärgning av mossvattnet. Ett röntgenfoto av kroppen direkt efter upptagningen ur mossen visar att alla inre organ var bevarade. Magsäckens och tarmarnas innehåll avslöjar att den sista måltiden, intagen 12–24 timmar före döden, bestod av gröt eller välling. Sår på de välbevarade fötternas fotsulor visade att mannen brukade gå barfota.

Tollundmannen kan i dag ses på Silkeborg Museum på Silkeborg Hovedgård i Jylland.

Källa: Wikipedia

www.tollundmanden.dk

Läs mer om Bockstensmannen

  • Andersson-Wiking, Christina; Wiking-Faria, Pablo: Bockstensmannen: utställningskatalog, 2007 (56 sidor). Finns även på engelska.
  • Nockert, Margareta: Bockstensmannen och hans dräkt. Varbergs Museums Årsbok, 1997 (158 sidor).
  • Sandklef, Albert. Bockstensmannen och hans olycksbröder, 1943 (191 sidor).
  • Sandklef, Albert. Bockstensmannen. Fyndet, konserveringen, dateringen, dräkten, 1985 (87 sidor).
  • Westman, Lars. Bockstensmannen. 1990 (23 sidor, Barn & ungdomslitteratur).
  • Wiking-Faria, Pablo (red.): Bockstensmannen och hans tid, 2008 (154 sidor).

 

Bockstensmannen helfigur, klicka på bilden för full storlek

DNA- forskaren Marie Allen tar ett hårstrå från Bockstensmannen, foto: Arne Persson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grauballemannen

Tollundmannen

 

 

Dela detta med dina vänner