Lärarrum

Staden Ny Varberg ca 1400. Bild: Ingemar Persson

Boka visning

Välkommen till Hallands kulturhistoriska museum, här ser du utställningen om Bockstensmannen!

Under en timmes tid berättar vi om:

  • När och hur han hittades
  • Skelettet
  • Ålder
  • Mordteorin
  • Kläderna
  • Medeltidshistoria
  • Forskningen.

Ni kan också:

  • Prova kopior av dräkten
  • Se filmen om forskningen

Bokning:
0340-82845.

Bockstensmannens tid

Varberg – Staden som flyttade
Varberg har inte alltid sett ut som det gör nu. Varberg har inte ens legat på samma ställe hela tiden och har också bytt namn flera gånger. I historiska texter hittar man namn som Getakärr, Gamla Varberg, Gamleby, Ny Varberg, Nyby och Varberg. Ganska förvirrande är det men det verkar som om två städer funnits samtidigt under en lång period och att staden flyttats flera gånger. Ingen annan svensk stad lär ha flyttats så många gånger som Varberg.

Gamla Köpstad (ca. 1000 – 1400)
Några kilometer söder om det vi nu kallar Varberg ligger Gamla Köpstad. Den här platsen tror man är det som senare blev handelsstaden Varberg. Gamla Köpstad var en bra plats att bo på för där fanns det en naturlig hamn. Med det menar man att det var lätt att förtöja sina båtar där. Det här var viktigt eftersom man då kunde samlas där för att sälja och köpa saker av varandra. Hit kom alltså köpmän från andra ställen, antingen via båt eller landvägen.

Hur kan man veta att det var så här då? Jo, i början av 1900-talet hittade man den s.k. Galtabäcksbåten strax söder om Gamla Köpstad. Galtabäcksbåten är från medeltidens början någon gång på 1100-talet. Men man kan man inte veta riktigt säkert att Gamla Köpstad verkligen var en handelsplats. Men visst är det spännande att tänka sig att folk från andra länder seglade dit för att byta sina varor mot varor som människorna där hade!

De flesta bodde på landet
På medeltiden bodde de flesta människorna inte i städer. De flesta arbetade ju med jordbruk och bodde på landet. De flesta gårdarna låg tillsammans i byar men det fanns också en annan gård som låg för sig själv. Bönderna på medeltiden odlade växter, hade djur och skötte om skogar, precis som bönderna gör nu för tiden. I trakterna kring Varberg fanns stora natur-tillgångar som gav råvaror t.ex. till att framställa järn. Vi vet att man vid den här tiden gjorde järn i trakten av Tvååker. Och kanske fraktades järnet från Tvååker till Gamla Köpstad för att säljas där eller lastas på båtar och fraktas till andra ställen.

Getakärr (ca. 1062 – 1400)
Orten Getakärr dyker upp i historiska dokument redan år 1062. Den låg innanför Getterön ca 1 km norr om det som idag är Varbergs centrum. Getakärr beskrevs som en handelsplats, men det är möjligt att människor också bodde där. Senare, år 1343 nämns ”villa Getakir” i ett dokument. ”Villa” kallade man vid den här tiden orter som fungerade som städer. Där Getakärr låg finns fortfarande en kyrkoruin från medeltiden som man kan gå och titta på. Den ligger nära polisstationen i Varberg.

Handlade med Hansan
1936 grävde arkeologerna ut Getakärr för första gången. Då hittade man bl. a. över 1000 utländska mynt. Många av dem kom från tyska städer. Detta kan berätta för oss att Getakärr verkligen var en handelsstad som förmodligen hade kontakt med den tyska Hansan. Hansan var ett tyskt handelsförbund som bestod av flera tyska städer. Hansan var ett mäktigt förbund som ville ha kontroll över handeln i Norden och norra Europa.

Det var nog en livlig handel i Getakärr under 1300-talet. De produkter som lämnade hamnen var t.ex. fisk, talg, hudar, skinn, smör och trä och varor som anlände till hamnen var t.ex. salt, vin, socker och dyrbara tyger.

Borgen på Wardberget byggs
I närheten av staden Getakärr fanns en hög klippa. Den kallade wardberget eller vaktberget. På den fanns vakter som spanade efter fiender och de kunde tända en eld för att varna andra om att fienden var på väg. Till detta vaktberg kom i slutet av 1200-talet en greve från Danmark som hette Jacob Nielsen. Han var misstänkt för att mördat den danske kungen Erik Klipping. Och för att skydda sig mot sina fiender byggde han en borg uppe på klippan.

Getakärr blir Varberg
Gamla Köpstad och Getakärr fanns samtidigt men med tiden blev Gamla Köpstad mindre och mindre viktig och under andra halvan av 1300-talet fick Getakärr namnet Varberg efter borgen på klippan.

Varbergs stadsvapen
Staden Varbergs sigill har alltid bestått av geten, eken och tornet. Det äldsta man känner till är från 1500-talet, men sigillet har säkerligen sitt ursprung från den tid då staden hette Getakärr under början av 1300-talet. Första ledet av stadens namn betyder helt enkelt get. Eken kan komma från de ekskogar som fanns i närheten, t ex på Getterön där stadens boskap betade. Tornet är ett typiskt medeltida borgtorn, förmodligen inspirerat av Varbergs borg.

Ny Varberg (ca. 1400 – 1612)
I början av 1400-talet fick Getakärr/Varberg konkurrens av staden Ny Varberg som bildades fyra kilometer norr om nuvarande staden. Man kan inte veta exakt varför det blev en andra stad, men det kan vara så att många inte ville bo så nära borgen där den som hade makten bodde. Man ville helt enkelt få sköta sig själv och slippa att någon annan bestämde över en. Detta visade sig också genom att Ny Varbergs invånare två gånger (1434 – 1436 och 1534 – 1536) deltog i uppror mot borgen både när Engelbrekt kom med sin här 1434 – 1436 och när de danska städerna reste sig för ökad självständighet 1534 – 1536.

Gamla och Nya Varberg
När Ny Varberg kom till började man kalla Getakärr/Varberg för Gamla Varberg och sedan Gamleby. Ny Varberg blev snabbt den större staden och Getakärr/Gamla Varberg försvann.

Ny Varberg låg mellan två åar, Himleån och Munkeån. Runt omkring staden fanns en vallgrav. Vallgraven stod i förbindelse med åarna och hölls på så vis vattenfylld. Staden var också förbunden med havet genom en 700 meter lång kanal. Handelsskeppen lossades och lastades med hjälp av små båtar som lätt kunde ta sig upp för kanalen.

En livlig stad
Under 1400-talet växte staden. 1443 fanns det en borgmästare. Staden hade en stor kyrka, rätt lik Sankt Nikolaikyrkan i Halmstad. Lite senare byggdes även ett kloster. Det var karmeliterorden, en tiggarorden, som byggde sina kloster inne i städer. Inne i staden fanns små och låga hus. De var tillverkade av trä, sten, tegel och korsvirke. Husen var placerade runt en öppen gårdsplan, som bildade kvarter. Runt husen och gårdsplanerna fanns smala gränder och passager. Man kan tänka sig att människor, kor, grisar, får, getter och andra husdjur vandrade omkring på gator och gårdsplaner. Försäljare ropade ut varor och från verkstäderna slamrade det. Det var säkert en livlig verksamhet i Ny Varberg.

Varberg flyttar igen
Ny Varberg blev en betydande handelsstad. Genom handeln samlades många rikedomar. Detta gjorde staden intressant och värdefull, inte minst när det var krig. Staden plundrades flera gånger under 1500-talet. Vid den här tiden tillhörde det här landområdet Danmark, men svenskarna ville ha Ny Varberg. Därför kom svenskarna och plundrade och förstörde Ny Varberg 1565 och efter det försökte man göra staden säkrare med befästningar. Men det hjälpte inte för 1612 kom svenskarna tillbaka och brände ner Ny Varberg. Efter det vågade man helt enkelt inte bo kvar utan flyttade staden nära borgen där man kunde få beskydd och försvar.

Flera utgrävningar
Ny Varberg har grävts ut några gånger. 1936 ledde Albert Sandklef en utgrävning av kyrkan då man hittade en mängd gravar under kyrkogolvet. 1964 – 1965 grävdes karmeliterklostret ut. Grunderna kan man fortfarande se. 1983 skulle E 6:an breddas vid Lindhov och då hittade man en stenlagd gata. 1983 undersöktes också marken vid en av stadens gårdar och fynden från den utgrävningen finns på Hallands kulturhistoriska museum.

Ny Varberg i dag
I dag kan vi bara ana resterna av Ny Varberg vid Lindhovsgården utmed Boråsvägen ca 4 km norr om nuvarande Varberg. Det som en gång var en stad är nu åker och betesmark. Man kan bara se svaga konturer av försvarsvallarna och lämningar efter ett kloster. Hamnen låg i Himleån vid nuvarande Lindhovs gård. Strax intill fanns stadskyrkan. Landsvägen hade ungefär samma sträcknings på 1500-talet som idag. Den gamla stenbro som finns kvar är från 1800-talet. Vill du åka till Ny Varberg och se på lämningarna kan du ställa bilen på parkeringen vid rondellen.

Sägner

Vad är en sägen?
Hur kan man jobba kring Bockstensmannen? Kan man verkligen göra matte av gamla berättelser?

De här frågorna och många fler kan du få svar på i museets sägenhandledning:

“Sägner i undervisningen. Att använda barns kreativitet och arbetsglädje för att ge kunskap för livet”

Lena Rosander, Hallands kulturhistoriska museum

Ladda ner (pdf) här

Litteratur om Medeltiden

Följande böcker finns att köpa genom museets butik:

  • Arthur Den magiska stenen av: Kevin Crossley Holland.
  • Arthur Vid korsvägen av: Kevin Crossley Holland.
  • Birgitta Birgitta av: Cecilia Sidenbladh, Tord Nygren.
  • Margareta Drottningen som visste vad hon ville av: Dag Sebastian Ahland.
  • Hur Du tillverkar Din Ringbrynjehuva av Margaretha Hoas.
  • Prydnadssömmar under medeltiden av: Anne Marie Franzèn.
  • Riddarnas tid: Läs Lära Böckerna.
  • Sketna Gertrud och kung Magnus kalas av: Gudrun Wessnert.
  • Sko boken – tio modeller från vikingatid till medeltid. Tre Kannor Förlag
  • Så var det förr – medeltiden: Gleerups.
  • Tillbaka till medeltiden av: Ebbe Westergren, Tord Nygren.

Faktaböcker för barn och ungdom

  • Borgen i tvärsnitt. Stephen Biesty.N&K 199
  • Gamla vapen och rustningar. M. Byam. AB 1991.
  • Följ med till medeltidens städer. J D. Clare. Wiken 1993.
  • Följ med till riddartiden. J D. Clare. Wiken 1993.
  • Riddarhandboken. K. Frank-Martin. N&K 1997.
  • Riddarens värld. Christopher Gravett. Tiden 1997.
  • Hurusom man sig klädde. E M. Gutarp. Visby 1994.
  • Den svenska historien 2. S. Hulth. R&S 1987.
  • Fakta om riddare. L. Lidbeck. A&W 1994.
  • Borgen. Så byggdes den. D. Macaulay. C/if 1992.
  • Medeltida katedraler. F. Macdonald. Valentin 1992.
  • Medeltida kloster. F. Macdonald. Valentin 1994.
  • Medeltida slott. F. Macdonald. Valentin 1991.
  • Fokus på medeltiden. Sarah McNeill. Valentin 1999.
  • Riddarborgen. C. Millet. Bergh 1992.
  • Skapande historia. Axel Nelson. N&K 1995.
  • Bland riddare och rustningar. U. Sindt. Alfabeta 1994.
  • Medeltidens riddare. P. Steele. Valentin 1999
  • Fakta om det oroliga 1400-talet. B. Tallerud. A&W 1993.
  • Fakta om digerdöden. B. Tallerud. A&W 1987.
  • Fakta om drottning Margareta och hennes tid. B. Tallerud. A&W 1992.
  • Fakta om hur Sverige blev Sverige. B. Tallerud. A&W 1993.

 

 

Bockstensmannens pålade skelett

Dockan av Oscar Nilsson

 

Dela detta med dina vänner