Mannen i mossen

 

 

Händelserna och fyndet i Bockstens mosse väckte stor uppmärksamhet och tidningarna hade följande rubriker:

  •  ”Ett enastående fynd har gjorts i torvmosse i Åkulla” NHT Vestkusten 26/6 1936
  • ”Vår första medeltida mansdräkt. Åkullafyndet väcker sensation i museikretsar. Rödskäggig 20-årig yngling i kläder av nöthår”” Ny Tid 26/6 1936.
  • ”Fullständig dräkt från medeltiden. Sensationellt midsommarfynd i trakten av Varberg. Den första klädnaden i sitt slag som påträffats i Sverige” Sydsvenska Dagbladet Snellposten. 25/6 1936.
  • ”Ett uppseendeväckande månghundraårigt fynd i torvmosse i Åkulla. Liket av en man från järnåldern – Ekpåle genom kroppen skulle hindra mannen – en förbrytare? – att gå igen. Det första fyndet av begravning i torvmosse i Sverige, framhåller professor L. Von Post för vår medarbetare” Halland 25.6 1936

När levde Bockstensmannen – hur gammalt är fyndet?

Idag tror vi att han dog mellan 1350-1370. För att fastställa tiden för Bockstensmannens död, har resultaten av olika vetenskapliga fakta vägts samman. För att kunna svara på de här frågorna har flera olika undersökningar gjorts. Dels med en metod som heter Kol 14, förkortat C14. Kol 14 är det naturliga radioaktiva kolet, som har en nedbrytningstid som är mätbar.

Mängden kol i vår omgivning varierar från tid till tid. Prover har tagits från klädesplagg, läderföremål, skelett och träföremål. Genom att undersöka kolhalten i proverna och sedan jämföra dem med en kalendarisk tidsskala kan man få fram olika intervall, som då är åldern på föremålet. 1996 gjordes en större undersökning. Sammanlagt fick man fram två möjliga perioder för Bockstensfyndet, 1270-1320 och 1350 – 1390.

Andra metoder är att göra jämförande studier av kläderna. Den nyaste dräkthistoriska undersökningen har genomförts av fil.dr Eva Andersson och är en mycket viktig del i dateringen.

Utseende – huvud, hår och hjärna

När Bockstensmannen hittades fanns inget mer än huvudet, kraniet, och några delar som kan vara bitar av en överläpp. Inuti kraniet låg hjärnan bevarad. Bockstensmannens kranium är ganska litet. På höger sida är är kraniet ofullständigt, det är stora hål. På samma sida är käken deformerad. Kraniet är mörkt eftersom torven i mossen har färgat av sig. Håret finns bevarat och ligger idag som en lös peruk utanpå kraniet. Bockstensmannen har ganska långt hår, ner till axlarna och det är lockigt. Den frisyren var en av de populäraste och finaste på medeltiden. Några hårstrån är uppmätta och de var ungefär 14 cm långa. Färgen på håret är ganska mörkt rött. Troligtvis är det torven som har färgat håret rött under alla de år som Bockstensmannen låg i mossen. Undersökningar i Danmark, vid Moesgårds Museum, visar att mellanblont hår som man lagt i en mosse, blev rött redan efter ett par månader. Bockstensmannen låg i mossen i 600 år.

Tänderna

Tänderna är idag svartbruna, ganska tunna och saknar helt emalj. Emaljen har försvunnit i mossen under åren som gått. Undersökningen av tänderna gjordes på 1990-talet, då kraniet röntgades på Tandläkarhögskolan i Göteborg. Undersökningen visar att Bockstensmannen inte hade några sjukdomar i tänderna, som karies eller tandlossning.

Kroppen

Bockstensmannens skelett är mycket mörk brunt i färgen. Det är färgat av torven i mossen under de 600 år som han låg där. Allt skelett är urkalkat. Det är genom den osteologiska undersökningen som man konstaterade att det var en man som hittades i Bockstens mosse 1936. Det är genom att titta på detaljer på kraniet och även på bäckenbenen som man kan se det.

Osteologerna som har undersökt Bockstensmannens skelett säger att han har ett ”gracilt” skelett med en svag muskelrelief. Det betyder att han är ganska smal och inte har så mycket muskler. Han är drygt 171-172 cm lång. Hans händer är ganska normalt stora och han var säkerligen högerhänt. Fötterna är tunna. Osteolog Torbjörn Ahlström har hittat spår av en vällevnadssjuk som kallas “Dish”. Bockstensmannen var alltså välmående när det gäller mat och kan till och med haft en antydan till det vi kallar för kulmage.

Ålder – Bockstensmannens dödsålder?

Hur gammal var Bockstens-mannen när han dog? För att bestämma hans dödsålder har man gått till väga på flera olika sätt. Att undersöka tänderna, en odontologisk undersökning är ett sätt. Ett annat sätt är att titta på hela skelettet, en osteologisk undersökning. Sammantaget har flera olika undersökningar gjorts, som också har gett olika resultat!

Osteolog Torbjörn Ahlström gjorde 2006 en åldersbestämning med hjälp av en jämförande metod. Han placerar Bockstensmannens dödsåldern mellan 30-40 år.

En osteologisk undersökning har gjorts vid flera tillfällen, av olika personer. Nils-Gustaf Gejvall menade att undersökningen av kraniet visade på en ålder av minst 20 år. När han sedan undersökte blygdbensfogden med hjälp av ett jämförande material (enligt Todd) fastslog han Bockstensmannen inom gruppen och då åldern 27-35 år.

Tänderna är idag svartbruna, ganska tunna och saknar helt emalj. Emaljen har försvunnit i mossen under åren som gått. Undersökningen av tänderna gjordes senast under 1990-talet, då kraniet röntgades på Tandläkarhögskolan i Göteborg. Undersökningen visar att Bockstensmannen inte hade några sjukdomar i tänderna, som karies eller tandlossning. För att bedöma åldern tar man också hänsyn till hur mycket tänderna har nötts, använts. Eftersom emaljen saknas är det svårt att säga, men Bockstensmannens ålder blev bestämd till 25-årsåldern.

Mordteorin

När professor Claes Lauritzen förberedde ”operationen” av prototypen -den exakta plastkopian av Bockstensmannens kranium, gjorde han en rekonstruktion av de skador som finns på kraniet. Professor Lauritzen är säker på att skadorna beror på yttre våld. Därmed lanserade han en helt ny teori om Bockstensmannens död. Professor Lauritzen menar att han mördades med tre slag mot huvudet. Först fick han ett slag mot underkäken, sedan ett slag vid höger öra, sedan ytterligare ett slag längre bak, ett slag som var direkt dödande. Förmodligen har han då legat ner. Ett föremål som till exempel en påle kan ha använts som tillhygge. Detta är nu en av flera teorier om hur Bockstensmannen dog.

Osteolog Torbjörn Ahlström har gjort de senaste undersök-ningarna av kraniet och Bockstensmannens skelett. Han tror att skadorna på kraniet uppkommit i torvmossen under de år som fyndet legat i marken. Därmed förkastar han Lauritzens teori. Blev Bockstensmannen mördad, eller dog han en naturlig död?

Pålarna och sägnerna

Bockstensmannen är det första kända mossliket med pålar slagna genom kroppen: en helt bevarad ekpåle och resterna av två björkpålar. Enligt folktron var detta ett sätt att hålla kvar den döde i jorden, så att han inte skulle komma att gå igen och spöka.

Mannen hade pålats fast med flera träpålar. Den mest välbevarade av ek hade slagits genom kroppen, från ryggsidan, genom hjärtat, ner i mossen. En andra påle, den här av björk, hade varit genomslagen, ungefär mitt i ryggen, strax ovanför höften. Den tredje har bara lämnat märken i kläderna. Det finns ytterligare märken i kläderna efter det som kan ha varit en fjärde påle, men den träffade antagligen höftbenet.

Björkpålarna 21 och 14 cm långa, diameter 4 cm. Ekpålen 89 cm lång och 4- 4,5 cm bred. Ekpålen är bearbetad med något redskap, har en tillspetsad ände och 20 cm från spetsen finns ett 2,5 cm stort hål borrat. Ekpålen har antagligen varit en del av ett hus.

Bildgalleri – pålen

 

När levde han?

Medeltida dopfunt från Gunnarp i Halland med en ridande man iförd en struthätta.

Skallen 1936

Tänderna. Foto: Peter Reindl

Roj Fribergs "pålningen"

Plastprototypen, den exakta kopian av Bockstensmannens kranium, där det saknas delar på höger sida. Foto: Lennart Eliasson

Professor Claes Lauritzen och dr Tim Hewitt. Foto: Åsa Axberg

Osteolog Torbjörn Ahlström till vänster och dock- och modellmakare Oscar Nilsson till höger. Foto: Lennart Eliasson

 

 

 

Dela detta med dina vänner