Jultraditioner förr och nu

Inlagt den i kategorin Museet.

Tomteparad_Hallands kulturhistoriska museums arkiv

Julen är förknippad med många traditioner. Här berättar vi om några och visar bilder ur museets arkiv och föremål ur våra samlingar.

I museet är julgranen dekorerad som vid sekelskiftet 1900 och juldekorationer från museets samlingar visas i Kungssalen.

 

Trettonhelgen

090513- Bexells ryggåsstuga.

Trettonhelgen firas till minnet av de tre vise männens besök i Betlehem efter Jesu födelse. Bilden är en detalj av en målad bonad från 1799. Den visar de tre vise männen som kommer med gåvor till Jesusbarnet i Marias famn. Josef står till höger. Hela bonaden är 238 cm lång och visar även de vise männen till häst på väg mot Betlehem. Bonaden är skänkt av Nils och Gulli Strömbom och finns i museets samlingar.

 

 

Spå vädret under juldagarna

Spå väderNyfiken på hur vädret ska bli under 2016? I Christian IV:s skrivkalender för år 1614 kan man se att kungen i juldagarna ritat små cirklar, sk julemærker. En vanlig uppfattning vid den här tiden var att man genom att observera de tolv juldagarnas väder (med början den 25 december) kunde förutspå hur vädret skulle se ut under det kommande året. Var och en av de tolv dagarna motsvarade en av årets tolv månader. Om man delade in dagarna i för- och eftermiddagar, kunde man också få en mer exakt bild av vädret under första respektive andra delen av månaden. Mulet väder/nederbörd markerades genom att man fyllde i delar av, eller hela, cirkeln. En tom, ofylld cirkel symboliserade sol/klart väder. Om det t ex regnade på förmiddagen den 26 december betydde det alltså att man kunde vänta sig dåligt väder första halvan av februari.

Varför inte prova själv om det fungerar? Här kan du ladda ner din egen väderkalender för 2016: Spå vädret anno 1614

 

 

Tomte eller bock?

Tomtemask från samlingarna

Förr i tiden överlämnades julklapparna av julbocken, men under 1900-talet började istället tomten dela ut paketen. Den svenska tomten är en blandning av St Nicolaus – en europeiska tradition – och den svenska gårdstomten. Gårdstomten, som också kallades goenisse, hade egentligen inget med gåvor att göra, utan var ett väsen som vakade över gården och djuren.

Denna tomtemask från 1960-talet finns i museets föremålssamling.

 

 

Julasup

Julasup_Foto Rune ÖbergAlla är inte lediga på julafton, många måste arbeta. Här ett foto från norra Halland där Knut Öberg (till höger) bjuder Posta-Johan (stående) på en julasup – brännvin och sockerbit – när han är ute och för att dela ut post på julafton. Han fick snaps på de flesta ställen om julafton. Med på bilden är också Anders i Sweschdal. Foto: Rune Öberg år 1955.

 

 

 

 

 

 

Dra stugan

Dra stuganI Halland finns en gammal tradition att pynta väggarna i stugan till julhögtiden. Väggarna var ofta sotiga av röken från den öppna eldstaden. När man ville göra julfint täckte man därför både väggar och tak med vävnader och målade bonader. Det kallades att man ”drog stugan” inför julen och den seden var vanlig under perioden 1750-1850.

 

 

 

 

 Julträdet

0811- Julbord med knorr- jul utställning 2008.

Brukandet av julträd är en gammal halländsk tradition från 1800-talet, med ursprung i 1700-talets Tyskland. Julträdet är en föregångare till julgranen. Det kunde vara gjort av en enkel konstruktion med stomme av trä- eller ståltråd, som kläddes med silkes- och kräppapper. Även om man var trångbodd var det en möjlighet att pryda sitt hem och tända ljus inför den högtidliga julen. Då hushållen fick råd och plats att skaffa julgran, slutade många att använda julträdet. Men i flera fall blev det kvar parallellt. Traditionen med vackra julträd finns kvar på flera ställen i Sverige, Blekinge i synnerhet, men även Skåne och Småland. Julträdet på bilden kommer från Falkenberg.
Under december visas juldekorationer ur samlingarna, bland annat julträd, på museet.

 

 

 Dagens julmat bär spår av historien

Köksbestyr i Smedjan

Brukar du äta pepparkakor och lussekatter till jul? Hur är det med glögg, torkade fikon och kryddsill? Under julen får du en idé om hur de välbärgades mat kunde smaka under medeltiden och renässansen. De som hade råd hade smaker från hela världen på bordet och året runt var maten rikligt kryddad med dyrbarheter som saffran, ingefära, kanel, nejlikor, muskotnöt, muskotblomma och kardemumma. Marsipankonfekt och torkad frukt som fikon och russin och serverades gärna, liksom varmt kryddat och sötat vin som ansågs mycket hälsosamt.
Passa på och njut av historiska smaker i jul!
Bilden är en iscensättning av ett 1600-talskök från utställningen Halland genom tiderna.

 

 

Adventsstjärnan

081107- Traditionell adventstjärna lyser i Christina Andersson Wikings fönster.

Till första advent pyntar många sina fönster med ljusstakar eller stjärnor i olika färger, former och material. Den klassiska röda adventsstjärnan av papp kom till Sverige år 1934 och på 1940-talet startade H&Ms grundare Erling Persson massproduktion av den platta, sjuuddiga, röda adventsstjärnan under namnet Tindra Kristall. Den blev snabbt populär och prydde många hem under 1940-1960-talen. På 1970-talet ansågs Tindra-stjärnan alltför enkel och försvann nästan helt. I början av 2000-talet blev pappstjärnor åter populära, men nu med orientaliska mönster och i olika färger och storlekar. Stjärnan på bilden är en nyproduktion av Tindra Kristall. Adventsstjärnan är som de flesta traditioner i ständig förändring.

Dela detta med dina vänner