Bexellska stugan

Föregångare till Skansen i Stockholm?

På Träslövsvägen 1 i centrala Varberg ligger en rödmålad stuga med torvtak, ett s.k. sydgötiskt hus från 1700-talet. Närmsta grannar är församlingshemmet, en nybyggd rondell och en modern tegelvilla. Man kan naturligtvis undra varför ett så gammalt hus ligger mitt i den moderna stadsbebyggelsen. Och huset har verkligen en märklig bakgrund och historia.

Alfred Bexell

1876 köpte riksdagsmannen och godsägaren Alfred Bexell stugan ”på rot” på Kulsegård i Harplinge av hemmansägaren Jöns Jönsson. Allt lösöre, utom de kläder Jöns Jönsson bar, följde med köpet av stugan. Traditionen berättar att Jöns Jönsson tog med sig sin snusdosa av mässing men när Bexell fick se detta sade han: ”Nej du Jöns, den får du lämna kvar, den hör till lösöret.” Kulsegårdsstugan plockades ned stock för stock och återuppfördes 1879 som museum på Göingegården norr om Varberg där Alfred Bexell då var bosatt. Alfred Bexell hade tidigt intresserat sig för den gamla folkkulturen. Han hade bl.a. en stor samling sydsvenska bonader, en mängd allmogeföremål och stora samlingar av silver och arkeologiska fynd som nu kunde inhysas i den inköpta stugan från Harplinge. Bexell hade även förvärvat en stuga på Balgö som han sannolikt också hade för avsikt att montera ned och flytta. Han nöjde sig emellertid med att tillvarata enstaka inventarier härifrån som han placerade i museet i den återuppförda Kulsegårdsstugan. Alfred Bexell var sannolikt den förste i vårt land som tillvaratog en ryggåsstuga med hela inredningen bevarad. Snart skulle det dyka upp hembygdsmuseer med gamla hus litet överallt. Artur Hazelius, Nordiska Museets och Skansens grundare, besökte Bexell i stugan omkring 1880 och fem år senare, köpte Hazelius den första stugan till Skansen i Stockholm.

Projekt konservering textilier från Bexellska ryggåsstugan Varberg

Under 2014 togs samtliga textiler samt pappersbonader ner för att torvtaket på Bexellska ryggåsstugan skulle läggas om. Textilierna har varit utställda mycket länge och i stugan och har med tiden fått skador, blivit smutsiga, sköra och blekta. Pappersbonaderna hade konserverats på SVK (Studio västsvensk konservering) några år tidigare och packades in för förvaring i stugan. Textilierna rullades varsamt och packades för avfärd till SVK.

Då konserveringen skulle bli ett kostsamt projekt söktes pengar som beviljades och så kunde processen ta sin början.

Museet vill kunna ha textilerna upphängda i stugans miljö på ett traditionellt sätt för att kunna visa hur en halländsk bondstuga såg ut då den rustats för fest. Målsättningen med konserveringen var alltså att rengöra och stabilisera textilierna så att de kunde hängas mot väggar och tak igen.

Första steget var att göra en metodutveckling och se vilken rengöringsmetod som kunde användas. Man torrengjorde och dammsög textilierna med ett skyddande nät. Sedan sydde man in textilierna i nylontyll för att de skulle kunna hanteras i vått tillstånd.

Man valde en borhydridblekning samt traditionell våtrengöring och fläckurtagning. Efter rengöring och tvätt gjordes vissa sömnadskonserverande åtgärder och i juni i år gjordes montering och upphängning av ett längre hängkläde i den Bexellska ryggåsstugan.

Övriga textilier anses vara för sköra och i för dåligt skick för att hängas upp, dem förvaras på bästa möjliga sätt i museets textilsamling i magasin. Pappersbonaderna har konserverats vid tidigare tillfälle och de flesta av dem är upphängda.

Bexellska ryggåsstugan donerades av familjen Strömbom (Bexell) till Stiftelsen Hallands länsmuseer 2003. Genom denna storslagna gåva kan vi idag besöka ett välmående bondehem på den halländska landsbygden för 200 år sedan!

Dela detta med dina vänner